{"id":3708,"date":"2022-02-13T05:11:48","date_gmt":"2022-02-13T04:11:48","guid":{"rendered":"http:\/\/cosmena.com\/?page_id=3708"},"modified":"2022-02-18T08:26:25","modified_gmt":"2022-02-18T07:26:25","slug":"norwoodskalan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/cosmena.com\/sv\/hartransplantation\/norwoodskalan\/","title":{"rendered":"Norwoodskalan"},"content":{"rendered":"\n
\"Norwoodskalan-hero-1200-675px\"<\/figure>
\n
<\/div>\n\n\n\n

Norwoodskalan<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Manligt och kvinnligt h\u00e5ravfall, eller androgen alopeci, \u00e4r den vanligaste orsaken till skallighet hos s\u00e5v\u00e4l m\u00e4n som kvinnor. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan h\u00e4lften av alla m\u00e4n har n\u00e5gon grad av h\u00e5ravfall<\/a> orsakad av manligt h\u00e5ravfall d\u00e5 de fyller 50 \u00e5r. Vid diagnostisering, \u00f6vervakning och beslut om behandlingsstrategi \u00e4r det hj\u00e4lpsamt med ett klassificeringssystem som avg\u00f6r graden av h\u00e5ravfallets utbredning. <\/p>\n\n\n\n

Flera s\u00e5dana klassificeringsscheman har f\u00f6reslagits genom \u00e5ren. De allra flesta har varit koncentrerade p\u00e5 manligt h\u00e5ravfall. Man har fokuserat p\u00e5 manligt h\u00e5ravfall eftersom denna typ av h\u00e5ravfall \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4gbart och f\u00f6ljer ett naturligt progressionsf\u00f6rlopp. Norwoodskalan \u00e4r det mest anv\u00e4nda av dessa scheman.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Vad \u00e4r Norwoodskalan?<\/h2>\n\n\n\n

\u00c5r 1975 lanserades Norwoodskalan av den amerikanske l\u00e4karen O\u2019Tar Norwood.<\/p>\n\n\n\n

O\u2019Tar Noorwood var en framst\u00e5ende dermatolog och h\u00e5rtransplantationskirurg. Han utf\u00f6rde en studie d\u00e4r han studerade 1 000 vita m\u00e4n och f\u00f6rloppet av deras h\u00e5ravfall. Han uppt\u00e4ckte d\u00e5 att det \u00e4r i tinningarna och p\u00e5 hj\u00e4ssan som h\u00e5ret b\u00f6rjar glesna. Dessa tv\u00e5 ytor f\u00f6rstoras gradvis och kommer slutligen att t\u00e4cka hela h\u00e5rbotten. <\/p>\n\n\n\n

Detta klassifikationssystem \u00e4r en modifierad variant av Hamiltons skala, och d\u00e4rf\u00f6r kallas skalan ibland f\u00f6r Norwood-Hamiltonskalan. Hamiltons skala lanserades av doktor Hamilton 1951. Norwood f\u00f6renklade bed\u00f6mningsprocessen genom att s\u00e4nka antalet stadier fr\u00e5n \u00e5tta till sju. Han beskrev ocks\u00e5 \u201ctyp A-varianter\u201d f\u00f6r typ II, III, IV och V. I Augusti 2020 gick den d\u00e5 89-\u00e5rige l\u00e4karen doktor Norwood bort.  Norwoodskalan f\u00f6rblir hans efterm\u00e4le.<\/p>\n\n\n\n

Det var inte bara Hamiltonskalan som f\u00f6regick Norwoodskalan. \u00c5tskilliga andra klassificeringssystem f\u00f6r h\u00e5ravfall beskrevs innan Norwoodskalan presenterades. N\u00e5gra av dessa klassificeringssystem var Beck (1950), Ogata (1953) och Setty (1970). <\/p>\n\n\n\n

Det har dessutom introducerats klassificeringsscheman f\u00f6r manligt h\u00e5ravfall efter Norwoodskalans introduktion, exempelvis Bouhanna (1976), Blanchard (1984) och Koo (2000). Det senaste av dessa klassificeringssystem f\u00f6r manligt h\u00e5ravfall introducerades av Lee 2007. Det kallas f\u00f6r basic and specific (BASP). <\/p>\n\n\n\n

Norwoodskalan \u00e4r emellertid fortfarande b\u00e5de det mest k\u00e4nda, och det mest anv\u00e4nda klassificeringssystemet \u00e4n idag. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett av de mest detaljerade systemen.  R\u00e4knar man med typ A-varianterna inneh\u00e5ller det hela tolv olika kategorier. Tack vare dessa \u00e4r det m\u00f6jligt att med Norwoodskalan kategorisera mer noggrant \u00e4n med dess f\u00f6reg\u00e5ngare Hamiltonskalan. <\/p>\n\n\n\n

Det stora antalet kategorier g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r kirurger att planera \u00e4ndam\u00e5lsenliga kirurgiska metoder. Det numer\u00e4ra \u00f6verl\u00e4get och vidstr\u00e4ckta anv\u00e4ndandet till trots har Norwoodskalan sina nackdelar. Det \u00e4r ganska sv\u00e5rt att klassificera med skalan i och med dess \u00f6verl\u00e4gsna detaljrikedom. Detta medf\u00f6r att klassificeringen l\u00e4tt skiljer sig mellan olika anv\u00e4ndare. I och med att skalan \u00e4r inf\u00f6rd i princip \u00f6verallt \u00e4r den dock det b\u00e4sta verktyget f\u00f6r att gradera manligt h\u00e5ravfall.<\/p>\n\n\n\n

De sju niv\u00e5erna av h\u00e5ravfall<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 Norwoodskalan delas h\u00e5ravfall in i sju kategorier som betecknas med de romerska siffrorna I\u2013VII. <\/p>\n\n\n\n

Rangordningen b\u00f6rjar med minimalt eller inget h\u00e5ravfall, vilket betecknas med siffran I. Varje efterf\u00f6ljande nummer betecknar sedan en gradvis \u00f6kande skallighet. Typ VII \u00e4r den allvarligaste formen, som karakt\u00e4riseras av fullst\u00e4ndig skallighet p\u00e5 hj\u00e4ssan.<\/p>\n\n\n\n

Typ 1: Inget h\u00e5ravfall och inget vikande h\u00e5rf\u00e4ste<\/h3>\n\n\n\n

Norwoodskalan typ I utg\u00f6rs av ett h\u00e5ravfall som inte g\u00e5r att urskilja, och eventuellt ett n\u00e5got vikande h\u00e5rf\u00e4ste. Detta \u00e4r vanligt hos m\u00e4n i ton\u00e5ren eller i tjugo\u00e5rs\u00e5ldern. Det kr\u00e4vs ingen behandling<\/a> eftersom det inte finns n\u00e5got h\u00e5ravfall att tala om.<\/p>\n\n\n\n

Typ 2: Svagt vikande h\u00e5rf\u00e4ste<\/h3>\n\n\n\n

Norwoodskalan typ II utg\u00f6rs av ett tidigt h\u00e5ravfall. \u00c4ven om det \u00e4r ett lindrigt h\u00e5ravfall s\u00e5 \u00e4r det synbart i pannan. Det vikande h\u00e5rf\u00e4stet i tinningarna efterl\u00e4mnar kala, triangelformade omr\u00e5den p\u00e5 varje sida. Om man drar en linje som g\u00e5r l\u00e4ngs pannans h\u00e5rbotten, fr\u00e5n \u00f6ron\u00f6ppning till \u00f6ron\u00f6ppning, brukar tinningarnas vikar stanna omkring 2 centimeter framf\u00f6r linjen. Tinningarnas vikar \u00e4r mycket djupare \u00e4n den recession som tillsammans med glesnande h\u00e5r kan uppst\u00e5 i pannans h\u00e5rf\u00e4ste. Detta medf\u00f6r att h\u00e5ret f\u00e5r en bak\u00e5tlutande vinkel, sett fr\u00e5n sidan. Hj\u00e4ssan \u00e4r fortfarande t\u00e4ckt av h\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Typ 3: Djupt vikande h\u00e5rf\u00e4ste med eller utan h\u00e5ravfall p\u00e5 hj\u00e4ssan<\/h3>\n\n\n\n

Norwood beskrev typ III som minsta m\u00f6jliga h\u00e5ravfall, f\u00f6r att \u00e4nd\u00e5 klassificeras som skallighet. H\u00e5rf\u00e4stet i tinningloben ger vika mer \u00e4n vid typ II, men \u00e5terg\u00e5ngen str\u00e4cker sig inte l\u00e4ngre \u00e4n till kroronalplanets mittlinje. Koronalplanets linje \u00e4r en t\u00e4nkt vertikal linje som delar kroppen mitt itu, i en framsida (posterior) och en baksida (anterior). Det finns en variant av typ III, som kallas f\u00f6r typ III Vertex (hj\u00e4ssa). Denna typ diskuteras senare i artikeln, i det avsnitt som heter \u201candra varianter av Norwoodskalan\u201d. H\u00e5ravfallet i typ III kan behandlas med l\u00e4kemedel (Finasterid, Minoxidil, etcetera) eller med en h\u00e5rtransplantation.<\/p>\n\n\n\n

Typ 4: Djupt vikande h\u00e5rf\u00e4ste och skallighet p\u00e5 hj\u00e4ssan<\/h3>\n\n\n\n

I detta skede \u00e4r h\u00e5rf\u00e4stet djupt vikande, mer \u00e4n i typ III, och det finns ett omr\u00e5de med h\u00e5ravfall p\u00e5 hj\u00e4ssan ocks\u00e5. De tv\u00e5 kala omr\u00e5dena \u00e4r separerade av en rand med relativt t\u00e4tt h\u00e5r. Denna str\u00e4cker sig runt hela huvudsv\u00e5len. H\u00e5ravfallet vid typ IV skiljer sig fr\u00e5n det vid typ III Vertex, genom att det fr\u00e4mre h\u00e5rf\u00e4stet inte \u00e4r lika vikande i typ III Vertex. H\u00e5ravfall som detta f\u00f6r\u00e4ndrar markant en m\u00e4nniskas utseende, och det kr\u00e4ver behandling. Med hj\u00e4lp av l\u00e4kemedel kan ytterligare h\u00e5ravfall hejdas, och en del h\u00e5r kan v\u00e4xa ut igen. Ett fullst\u00e4ndigt tillfrisknande \u00e4r dock osannolikt. H\u00e5rtransplantation<\/a> \u00e4r h\u00e4r ett l\u00e4mpligt alternativ. Det finns nu tillr\u00e4ckligt med h\u00e5riga fl\u00e4ckar kvar, vilka fungerar som l\u00e4mpliga givaromr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Typ 5: Endast en smal remsa med h\u00e5r skiljer tinningarna och hj\u00e4ssan \u00e5t<\/h3>\n\n\n\n

H\u00e5ravfallet \u00e4r mer omfattande b\u00e5de i tinningarna och p\u00e5 hj\u00e4ssan. En tunn remsa med glest h\u00e5r skiljer de tv\u00e5 omr\u00e5dena \u00e5t. De b\u00e5da kala fl\u00e4ckarna \u00e4r avsev\u00e4rt st\u00f6rre. Sidorna av h\u00e5rbotten samt bakhuvudet  best\u00e5r av relativt t\u00e4tt h\u00e5r. Eftersom h\u00e5ravfallet \u00e4r omfattande \u00e4r behandlingsalternativen begr\u00e4nsade. Det \u00e4r osannolikt att medicinering kan resultera i att h\u00e5ret p\u00e5tagligt tillfrisknar, men den kan stoppa vidare h\u00e5ravfall. H\u00e5rtransplantationskirurgi \u00e4r anv\u00e4ndbart f\u00f6r att \u00e5stadkomma en fylligare h\u00e5rbotten. \u00c5terst\u00e5ende h\u00e5r i h\u00e5rbotten r\u00e4cker eventuellt inte f\u00f6r att utg\u00f6ra ett tillr\u00e4ckligt givaromr\u00e5de. Om s\u00e5 \u00e4r fallet kan man  beh\u00f6va anv\u00e4nda kroppsh\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Typ 6: H\u00e5ravfallet i tinningarna m\u00f6ter hj\u00e4ssan<\/h3>\n\n\n\n

Typ VI \u00e4r den n\u00e4st sista niv\u00e5n av manligt h\u00e5ravfall p\u00e5 Norwoodskalan. Tinningarnas vikar breder ut sig bak\u00e5t f\u00f6r att m\u00f6ta det kala omr\u00e5det p\u00e5 hj\u00e4ssan. Bron av h\u00e5r som korsar hj\u00e4ssan \u00e4r antingen helt f\u00f6rlorad, eller best\u00e5r endast av tunns\u00e5tt h\u00e5r. Dessutom \u00e4r h\u00e5ravfallet mot sidorna och nacken utbrett. Detta \u00e4r en framskriden niv\u00e5 av skallighet och det \u00e4r osannolikt att l\u00e4kemedelsbehandling fungerar. Det g\u00e5r att genomf\u00f6ra en h\u00e5rtransplantation, givet att det finns tillr\u00e4ckligt med h\u00e5r i h\u00e5rbotten som kan sk\u00f6rdas f\u00f6r att implanteras.<\/p>\n\n\n\n

Typ 7: Endast en smal remsa med h\u00e5r runt sidorna av huvudet finns kvar<\/h3>\n\n\n\n

Typ VII, den sista kategorin i Norwoodskalan, betecknar komplett skallighet. Tinningarna och hj\u00e4ssan \u00e4r helt blottade. Det enda kvarvarande h\u00e5ret \u00e4r begr\u00e4nsat till en h\u00e4stskoformad remsa p\u00e5 bakhuvudet som str\u00e4cker sig fram\u00e5t mot \u00f6ronen. H\u00e5ret som \u00e5terst\u00e5r \u00e4r tunt och mindre t\u00e4tt. H\u00e5ret i bakhuvudet tros vara resistent mot DHT, hormonet som orsakar manligt h\u00e5ravfall. Stegen \u00f6ver typ V motsvarar avancerad alopeci som \u00e4r sv\u00e5rbehandlad. Om h\u00e5rtransplantation \u00f6verv\u00e4gs kan det bli n\u00f6dv\u00e4ndigt att sk\u00f6rda kroppsh\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Den kvinnliga varianten \u2013 Ludwigskalan<\/h2>\n\n\n\n

Norwoodskalan anv\u00e4nds uteslutande f\u00f6r manligt h\u00e5ravfall. Ludwigskalan utvecklades 1977 av Eric Ludwig. Denna skala anv\u00e4nds f\u00f6r kvinnligt h\u00e5ravfall. <\/p>\n\n\n\n

Det b\u00f6r noteras att kvinnor som lider av manligt h\u00e5ravfall b\u00f6r kategoriseras enligt Norwoodskalan. Ludwigskalan fokuserar mer p\u00e5 h\u00e5ravfall p\u00e5 hj\u00e4ssan, vilket st\u00e4mmer \u00f6verens med det m\u00f6nster kvinnligt h\u00e5ravfall f\u00f6ljer i de allra flesta fall. \u00c4ven om den anv\u00e4nds i stor utstr\u00e4ckning, tar denna skala inte h\u00e4nsyn till progressivt h\u00e5ravfall i pannan. Efter att ha observerat mer \u00e4n 400 kvinnliga patienter, beskrev Ludwig tre progressiva grader av h\u00e5ravfall.<\/p>\n\n\n\n