Pitääkö rakastaa itseään ennen kuin voi rakastaa toista
Du har säkert hört det förr. Ett citat som cirkulerar i allt från självhjälpsböcker till Instagraminlägg: ”Du måste älska dig själv innan du kan älska någon annan.” Låter klokt och tryggt, eller hur? Nästan som en universell sanning. Men stämmer det verkligen? Och vad säger egentligen psykologin om den där självkärleken – är den verkligen en förutsättning för en bra relation?
Låt oss titta närmare på det, med både hjärta och hjärna.
En gammal visdom – men kanske lite för förenklad
Tanken om att kärlek börjar inifrån är långt ifrån ny. I både österländska filosofier, som buddhismen, och västerländsk psykologi finns idén att vi måste möta oss själva med medkänsla innan vi fullt ut kan öppna våra hjärtan för andra. Psykologen Carl Rogers, en pionjär inom humanistisk psykologi, pratade mycket om vikten av självinsikt och att ge sig själv villkorslös acceptans.
Men någonstans på vägen – särskilt under självhjälpsboomens glansdagar på 80- och 90-talet – blev det här till något annat. Det nyanserade budskapet förvandlades till ett krav: fixa dig själv först, annars har du inget i en relation att göra. Och om du blir sårad eller hjärtat går sönder? Ja, då kanske det var ditt fel – för du älskade inte dig själv tillräckligt.
Du hör själv. Det låter hårt. För hårt, kanske.
Så vad säger forskningen – egentligen?
Sanningen är inte svartvit. Och tur är väl det. Forskningen pekar nämligen på att både självkänsla och relationer samverkar i en vacker, men ibland snårig, dans.
Självkänsla kan stärka dina relationer
- Människor med god självkänsla tenderar att ha mer stabila och trygga relationer.
- De vågar säga nej, uttrycka vad de behöver och väljer oftare partners som behandlar dem väl (tänk American Psychological Association & vänner i Journal of Personality and Social Psychology).
Men – relationer kan också bygga självkänsla
- Det omvända är också sant. Att bli sedd, älskad och uppskattad i en nära relation kan bidra starkt till vår självbild.
- En partner som speglar våra bästa sidor, tror på oss när vi tvivlar och stöttar oss när vi faller – kan förändra hur vi ser på oss själva för alltid (tack Bowlby och Goleman för den insikten).
Så den där idén om att kärlek ska komma först inifrån och sen ”ut”? Nja. Det går ofta åt båda hållen, samtidigt.
När budskapet gör mer skada än nytta
Det är lätt att förstå hur tanken om att ”älska sig själv först” blev populär. Den bär med sig något tröstande och kontrollerbart. Men för vissa människor – särskilt de som brottas med låg självkänsla, trauma eller psykisk ohälsa – kan det upplevas som ett nytt krav i en redan svår vardag.
Tre rätt vanliga fallgropar med det här budskapet:
- Det låter som att du måste vara ”klar” innan du får bli älskad.
- Det kan skapa en känsla av att vara ensam i sitt kämpande, utan möjlighet till stöd längs vägen.
- Det förbiser det faktum att även de mest självsäkra människorna bär på osäkerheter.
Man lär ofta känna och acceptera sig själv just i relation till andra. När någon stannar kvar, ser dig och älskar dig för den du är – även när du inte älskar dig själv fullt ut – så händer något.
Så vad säger en mer balanserad bild?
Här är ett mer hållbart synsätt, både baserat på forskning och erfarenhet:
- Självkärlek är en resa, inte ett mål
Det krävs inte att du älskar dig själv i varje stund för att bygga sunda relationer. Det räcker oftast med att du vill växa – och är öppen för det. - Du växer i trygga relationer
Relationer där du får vara hela dig – med styrkor, skavanker och sårbarhet – ger ofta utrymme för egen utveckling. Du speglas av någon som tror på dig, och plötsligt börjar du tro på dig själv. - Ingen är någonsin ”färdig”
Alla relationer kräver förståelse, kommunikation och empati. Vi är alla under konstruktion – och det är helt okej.
Så – hur kan du älska både dig själv och andra samtidigt?
Här är några mjuka, men konkreta, sätt att bygga både självkärlek och närhet:
Börja lyssna på din inre röst
Hur pratar du med dig själv? Skulle du säga det du tänker högt till en vän? Om inte – byt spår.
Våga visa att du är osäker ibland
”Jag vet inte alltid hur jag ska göra, men jag försöker.” Det är inte ett tecken på ofärdighet – det är sårbarhet, och det är modigt.
Välj människor som gör dig trygg
Omgiv dig med dem som inte kräver att du ska vara perfekt. De som ser dig, håller dig – och växer tillsammans med dig.
Vad kan vi ta med oss?
Att älska sig själv är viktigt, ja – men att göra det till ett filter för vilka relationer du ”får” ha kan bli både onödigt hårt och missvisande. Verkligheten är mer flexibel än så.
Du kan leva i en kärleksfull relation och samtidigt ha stunder av självtvivel. Du kan växa i kärlekens spegel. Och ofta är det just i att bli älskad, som du lär dig att hålla dig själv lite mjukare i hjärtat.
Så släpp tanken på att du måste vara färdig innan du får älska. Det handlar aldrig om att vara färdig – det handlar om att våga försöka.
Vanliga frågor
🤔 Måste jag ha god självkänsla för att ha en bra relation?
Nej. Men den kan hjälpa dig sätta gränser och känna dig trygg. Och bra relationer kan hjälpa dig stärka självkänslan.
🤝 Kan en partner hjälpa mig älska mig själv?
Ja, det är faktiskt ganska vanligt. När vi blir accepterade trots våra skav, lär vi oss ofta att acceptera oss själva också.
💔 Vad händer om jag älskar någon, men inte mig själv?
Det händer oftare än du tror – och det betyder inte att kärleken är omöjlig. Det viktiga är öppenhet, ärlighet, och viljan att växa – tillsammans.
Att må bra handlar om mycket mer än att fixa sig själv innan man får dela livet med någon annan. Ibland börjar resan till inre styrka just där – i mötet med någon annan. Så våga älska, mitt i det ofärdiga. Det är där, i det mänskliga, som den vackraste kärleken bor.