Voiko seuraavan lapsen sukupuolta ennustaa Uusi tutkimus paljastaa yllättäviä yhteyksiä äidin iän ja sisarusten välillä

Det är en tidig söndagsmorgon. Kaffet doftar och rubrikerna i tidningen lockar till eftertanke. En ny studie från Harvard har fått många föräldrar att höja på ögonbrynen: går det faktiskt att förutse om nästa barn blir pojke eller flicka?

En fråga som engagerar

Nästan alla som väntar barn har någon gång funderat: ”Blir det en liten pojke eller kanske en dotter den här gången?” Vi vill gärna tro att naturen bjuder på ett rent lotteri, femtio procent åt varje håll. Men forskarna antyder nu att sanningen kanske inte är fullt så enkel.

I en stor studie följde man över 58 000 kvinnor. Resultatet? Både mammans ålder vid första födseln och mönstret bland tidigare syskon såg ut att påverka sannolikheten att få flera barn av samma kön. Spännande – men också omdiskuterat.

Vad pekade studien på?

Resultaten, publicerade i tidskriften Science Advances, visade bland annat:

• Kvinnor som fick sitt första barn efter 28 års ålder hade något större sannolikhet att få en serie barn av samma kön.
• Cirka en tredjedel av mödrarna fick barn enbart av ett kön.
• Tre döttrar i rad ökade sannolikheten för en fjärde dotter till 58 procent, medan motsvarande för söner låg på 61 procent.

Det är förstås inga absoluta siffror, men tillräckligt för att väcka forskarnas nyfikenhet.

Varför skulle åldern ha betydelse?

Här öppnar sig mer spekulation än svar. Några tänkbara förklaringar:

• Kroppens pH-balans förändras med åldern, vilket kan påverka vilka kromosomer som får lättast framgång.
• En kortare ägglossningsfas hos äldre kvinnor kan gynna vissa spermier mer än andra.
• Balansen mellan faktorerna varierar mellan individer – vilket gör att åldern inte alltid förskjuter oddsen åt samma håll.

Med andra ord: kroppen är ett finstämt maskineri, och resultaten speglar bara små nyanser.

När syskonens kön spelar roll

Ett av de mest uppmärksammade fynden var att syskonens kön tycktes påverka chansen för nästa barn. Flera döttrar i följd ökade sannolikheten för ännu en flicka, och samma sak gällde åt andra hållet. Forskarnas beskrivning av ”kluster” gör att slumpen känns mindre som att kasta en perfekt balanserad slant – snarare som ett mynt som ibland verkar väga något åt ena sidan.

Skepsis i forskarvärlden

Men inte alla är övertygade. Brendan Zietsch, genetiker i Brisbane, pekar på tidigare studier – till och med omfattande hela Sveriges befolkning – som inte såg några liknande samband. Han påminner om att resultaten behöver bekräftas i fler, större populationer innan man kan tala om några verkliga mönster.

Vad spelar det för roll för föräldrar?

Könet avgörs fortfarande av slumpen – en spermie som råkar bära på en X- eller Y-kromosom. Inget kan ändra den grundläggande biologin. Men för familjer som redan har flera barn av samma kön kan resultaten vara ett intressant samtalsämne. Odds är trots allt inte garantier, men de får många att hälsa på tanken: ”tänk om mönstret fortsätter…”

Sammanfattning

1. Kvinnans ålder vid första barnet kan påverka sannolikheten för könsmönster bland barnen.
2. Syskonens kön verkar spela viss roll för nästa barns chanser.
3. Slumpen är fortfarande huvudfaktorn – forskningen visar främst små förskjutningar.
4. Fler studier behövs innan man kan tala om en faktisk förutsägelse.

Vanliga frågor

Är könet förutbestämt?
Nej. Det avgörs när en spermie med X- eller Y-kromosom möter ägget.

Kan kost eller livsstil ändra oddsen?
Nej, inga seriösa studier har kunnat bevisa det.

Varför forskar man om detta?
För att könsfördelning ger insikt i fertilitet, åldrande och kroppens reproduktiva biologi.

Är det omöjligt att få ett barn av motsatt kön efter flera av samma?
Absolut inte. Oddsen skiftar en aning, men slumpen kan alltid överraska.

En sista tanke

När någon frågar om din familj ”bara får pojkar” eller är ”förutbestämd för flickor”, kan du le och svara: forskningen antyder att oddsen lutar lite åt det hållet – men i slutändan är varje barn fortfarande en gåva från slumpen själv.