Håravfall

Håravfall, med den medicinska termen alopeci, är ett tillstånd som medför förlust av hår. Antingen från hjässan, hela kroppen eller från andra specifika delar av kroppen.

Allvarsgraden i sjukdomen varierar från lindrig tunnhårighet till fullständig skallighet. Vidare kan förlusten av hår vara permanent eller tillfällig, och den kan drabba både män och kvinnor i alla åldrar. Håravfall kan ha flera olika underliggande orsaker och därför finns det ett antal olika typer av tillstånd som faller under termen håravfall.

Eftersom det kan resultera i olika psykologiska besvär, påverka det allmänna välmåendet och drastiskt förändra en persons utseende väljer många att behandla håravfallet. I många fall går håravfall att åtgärda. Flertalet behandlingsalternativ, både kirurgiska och icke-kirurgiska,  finns för att behandla håravfall.

Symptom på Håravfall

I de flesta fall så märker man Håravfall genom att en större tuss med hår än vanligt fastnar på hårborsten, kammen eller i avloppsbrunnen efter en dusch. Vanligt är också att man märker rent visuellt att hår saknas eller blir tunnare på platser där det tidigare fanns i överflöd. höjden på hårfästet kan förändras, eller fläckvis håravfall uppstår.

Behandling mot Håravfall

FUE, DHI eller FUT? Hårfästesreduktion eller PRP-behandling? Vad innebär dessa behandlingar, och vilken är bäst för just din situation? Allt du behöver veta om ämnet hittar du i denna sektion.

Vad är håravfall?

Även om det är helt naturligt för kroppen att tappa en viss mängd hår varje dag så kan även små mängder håravfall vara ett tecken på en underliggande medicinsk åkomma och kan behöva undersökas.

En frisk person kan i snitt tappa mellan 5 och 100 hårsäckar dagligen. Oftast är det inte ens något som du märker eftersom du har ungefär 100 000 hårstrån på huvudet. I vanliga fall ersätts de hårsäckar som fallit av med nya, och därmed kan det dagliga håravfallet pågå utan att det blir synbart. Däremot bör du söka läkare om du uppmärksammar plötsligt håravfall, som dessutom är betydande, eller om du blir tunnhårig, får kala fläckar eller tappar hår i tovor, eller om du blir orolig för ditt håravfall av någon annan anledning. Det kan då finnas en medicinsk anledning till ditt håravfall. Din läkare kan avgöra vad som orsakar håravfallet och kan därmed också föreslå lämpliga behandlingsalternativ.

Håravfall är i sig inte något hälsofarligt eller någon anledning till akut oro. Däremot kan ett sådant tillstånd orsaka psykologiska påfrestningar och bör därför behandlas. Å andra sidan finns det människor som fortfarande väljer att låta sitt håravfall ha sin gång och som lever med det utan att dölja eller behandla det.

Den vanligaste typen av håravfall är de manliga och kvinnliga varianterna av ärftligt håravfall, samt alopecia areata och tunnhårighet, som även benämns som telogent effluvium.

Det finns många andra, mindre vanliga, orsaker till håravfall. Dessa innefattar hudåkommor, autoimmuna sjukdomar, olika typer av trauma, en del läkemedel, strålningsbehandlingar, cellgiftsbehandling, sköldkörtelproblematik, HIV/AIDS, undernäring, infektioner, systemisk lupus (SLE), sarkoidos, trichotillomani (tvångsmässigt utdragande av hår), luft- och vattenföroreningar bland mycket annat. Det går också att tillägga att perioder som är relaterade till hormonförändringar såsom graviditet, pubertet och klimakteriet också kan orsaka tillfällig tunnhårighet eller håravfall.

Även om förlust av hår kan drabba dig oavsett ålder eller kön så är det vanligare att äldre män drabbas. Ärftligt manligt håravfall är nog den mest välkända typen av håravfall.

Skillnader och likheter mellan manligt och kvinnligt håravfall

Håravfall är en åkomma som drabbar både män och kvinnor, och orsakar besvär för alla drabbade. Håravfall och tunnhårighet kan uppstå av flera olika anledningar och ha en mängd olika orsaker som kan skifta mellan män och kvinnor.

Androgen alopeci står för de mest vanliga typerna av håravfall. Det benämns ofta manligt och kvinnligt ärftligt håravfall trots att anledningen till denna typ av håravfall är densamma för båda könen. Det är bevisat att det är hormonet dihydrotestosteron (DTH), som är en undertyp till det manliga könshormonet, som orsakar androgen alopeci för båda könen.

Kroppens testosteron omvandlas till DHT i hårsäckarna med hjälp av enzymet 5-alfareduktas. När testosteronet är omvandlat till DHT så binder det till receptorerna i hårsäcken och krymper dem vilket hindrar håret från att överleva och fortsätta att växa. Trots att denna process är densamma för män och kvinnor så är det viktigt att notera att kvinnor bara har en bråkdel av mängden testosteron som män har.

Det finns skillnader i mönstret för håravfall mellan könen.

Hos män är det först en gradvis förlust av hår i de frontala delarna av skalpen med ett vikande hårfäste tillsammans med en stegvis förtunning av håret i tinningen. Hos kvinnor däremot är hårfästet bevarat, och dessutom uppstår en diffus hårförlust kring hjässan tillsammans med en gradvis tunnhårighet över hela huvudet. Ibland kan håravfall eller tunnhårighet uppstå även i tinningen. I de fallen är det dock inte lika dramatisk skillnad hos kvinnor som hos män. Det kan också vara så att män kan uppleva håravfall vid en mycket yngre ålder än kvinnor, som oftast upplever effekterna av ärftligt håravfall efter klimakteriet. Det är även så att håravfall oftast är mer synbart hos män.

Med anledning av dessa skillnader i androgen alopeci hos män och kvinnor så skiljer sig också behandlingarna något.

När i livet brukar håravfall komma?

När vi tänker på håravfall tänker vi oss oftast att det sker hos äldre personer. Trots att det oftast är så kan håravfall drabba en individ när som helst under dennes livstid.

Det är välkänt att de flesta märker någon typ av minskad hårmängd med åldern. Vid en viss ålder saktar tillväxten av hår av och pigmenten försvinner och därmed även färgen på håret. Det är en normal del av åldrandet. När det gäller ärftligt håravfall hos män och kvinnor, som är den vanligaste typen av håravfall, så minskar mängden hår stegvis allteftersom personen blir äldre. Det börjar oftast i medelåldern och brukar bli tydligt synbart i 50-årsåldern. Hos kvinnor är det mest framträdande efter klimakteriet. Såsom tidigare framkommit är detta ärftligt och återfinns ofta i flera generationer, både hos kvinnor och män. Så om du har släktingar med ett ärftligt manligt eller kvinnligt håravfall så är din risk att drabbas ökad allteftersom du åldras.

Intressant nog kan håravfall uppstå vid en yngre ålder. Det kan faktiskt börja så tidigt som i puberteten och triggas då av könshormoner. En överdriven mängd stylingprodukter, ätstörningar eller restriktiva dieter kan också orsaka håravfall hos yngre. Dessutom, när det gäller tillståndet hypotrikos utvecklar personen onormal hårväxt som tar sig uttryck som håravfall och tunnhårighet, och hypotrikos kan också uppstå vid en ung ålder. I detta tillstånd framstår personens hårväxt normal vid födseln. Dock tappar personen detta hår kort därefter och håret ersätts sedan av en onormal eller gles hårväxt. De nya håren är spröda, korta och tunna och kan sakna pigment. Skallighet kan utvecklas redan vid 25 års ålder.

I övrigt kan håravfall uppstå vid alla åldrar om det finns andra orsaker såsom medicinska åkommor, traumatiska händelser, operationer eller efter graviditet. Några av de nedanstående nämnda orsakerna kan också vara anledningen till håravfall vid alla åldrar.

Orsaker

Förlust av hår kan ha en lång rad olika anledningar:

• Genetik Det här är den vanligaste orsaken till håravfall och är mest känt som androgen alopeci. Både män och kvinnor kan drabbas av manligt och kvinnligt ärftligt håravfall. Den ärftliga varianten av håravfall hör ihop med åldrandet. I fallet med genetiskt orsakat håravfall så har du ärvt gener som gör att dina hårsäckar krymper, och till slut slutar tillväxten av hår.
• Hormonförändringar Flera typer av hormonförändringar kan orsaka permanent eller tillfällig tunnhårighet eller håravfall. Exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), graviditet, förlossning, klimakteriet eller onormal aktivitet i sköldkörteln kan leda till håravfall. Dessutom kan avslutad behandling av p-piller orsaka tillfälligt håravfall.
• Mediciner Håravfall kan orsakas av eventuella biverkningar på en del läkemedel. Dessa preparat är vanligast förekommande i behandlingen av cancer (även cellgiftsbehandlingar och strålning), artros, depression, högt blodtryck, hjärtproblem eller gikt. Men om det är fallet skall du ändå inte sluta ta dina läkemedel abrupt. Konsultera alltid din läkare först. 
• Medicinska tillstånd Vissa medicinska tillstånd kan orsaka håravfall, såsom alopecia areata. I det fallet är det immunsystemet som attackerar hårsäckarna och orsakar håravfallet, och då kan förlusten av hår vara på huvudet eller var som helst på övriga kroppen. Andra sjukdomar kan också orsaka håravfall, särskilt åkommor som drabbar hud och hårväxt. Psoriasis i hårbotten och infektioner i hårbotten är exempel på åkommor som kan orsaka hårförlust. Dessutom är trichotillomani, som karaktäriseras av tvångsmässigt ryckande av hår, en signifikant orsak till gles hårväxt.
• Stressande händelser Att uppleva tunnhårighet eller håravfall är vanligt som en reaktion på en fysisk eller emotionell chock eller traumatisk händelse. Vidare är det mycket vanligt att förlora hår i samband med depression eller stressfyllda perioder i livet.
• Strikta dieter och vitaminbrist  Låga nivåer av protein, järn eller andra näringsämnen kan orsaka tunnhårighet.
• Överdriven hårstyling Aggressiva hårbehandlingar, permanentat hår, färgning och en hårstil med håret kammat stramt bakåt, som i hästsvans, kan orsaka skada på håret och därmed orsaka håravfall.

Symptom på håravfall

Symptom på håravfall beror på den specifika orsaken till håravfallet – och det finns flera orsaker.

Vid första tecken på tunnhårighet eller håravfall kanske du märker en större mängd hår på din hårborste efter att du borstat håret eller i avloppet efter att du har tvättat det. Din dagliga hårvård kan också avslöja de första tecknen på håravfall eftersom du kanske märker att ditt hår blivit tunnare, att ditt hårfäste har förändrats, eller så kanske du upptäcker den första kala fläcken.

Det symptom som syns hos dem med ärftligt manligt håravfall är oftast en gradvis uttunning av håret ovan pannan, så kallat vikande hårfäste. Kvinnor med ärftligt håravfall kan å andra sidan få en breddning av benan.

På Norwoodskalan, också kallad Hamilton-Norwoodskalan, graderas hur omfattande det manliga ärftliga håravfallet är. Denna skala presenteras med referensbilder som gör jämförandet lätt för olika stadier av skallighet. Norwoodskalan består av sju olika stadier. På ett liknande vis finns Ludwigskalan som klassificerar det kvinnliga ärftliga håravfallet på en skala mellan I och III.

Kala fläckar, oavsett om de är runda eller med ojämn kant, som är lokaliserade någonstans på huvudet, i skägget, mustaschen eller ögonbrynen är också ett tecken på håravfall. Dessa kala fläckar kan uppstå efter smärtsam klåda på det utsatta området innan håret faller av.

Trauma, vare sig det är fysiskt eller emotionellt, kan orsaka förlust av hår. I de fallen så tunnas håret plötsligt ut. I samband med att du tvättar eller borstar håret kan du då uppleva att handfulla mängder av hår faller av.

Områden av fjällning i hårbotten indikerar ringormsinfektion. Det kan upptäckas i samband med brutna hårstrån, svullnad, rodnad och ibland varbildning.

Övergripande tunnhårighet kan vara ett symptom på överdriven hårstyling. Långvarig åtstramning av håret kan orsaka traktionsalopeci och visar sig som ett vikande hårfäste.

Som en biverkning i samband med sjukdomar eller medicinering kan du uppleva fullständigt håravfall över hela kroppen.

Behandling och underhåll

Håravfall kan få dig att tappa självförtroendet alltmedan ditt utseende förändras, vilket drastiskt kan förändra livskvalitén.

De goda nyheterna är dock att det inte måste vara så. Många behandlingsalternativ finns tillgängliga för håravfall. De sträcker sig från naturliga homeopatiska kurer till hårtransplantationer. Det är lätt att känna sig vilse och överväldigad av mängden tillgängliga alternativ, deras olika effekter och kostnaden. Att välja en lämplig behandling kan vara mycket utmanande. Därför är det avgörande att utreda den specifika orsaken till varför just du tappar hår och vad det beror. På så sätt kan du välja ett bra och effektivt sätt att behandla håravfallet.

Medan några väljer att dölja sitt håravfall med överkamningar, peruker, tupéer eller micropigmentation så finns det andra som söker lösningar.

Om det finns en underliggande sjukdom som orsakar ditt håravfall så kommer behandling av den åkomman att lösa ditt problem med håravfall. Annars kan andra behandlingar övervägas.

I några fall kan läkemedel hjälpa, även om det finns begränsade resultat som visar på framgång. Läkemedel som innefattar de verksamma ämnena minoxidil, finasterid och dutasterid finns tillgängliga för behandling av främst manligt ärftligt håravfall. Tyvärr har de visat större framgång med att förhindra ytterligare håravfall än med återväxt av förlorat hår. Kortikosteroider och immunhämmande preparat kan också användas. Blodplättrik plasma, platelet-rich plasma, (PRP) i injektioner är också en allt vanligare metod och fokuserar på att stimulera hårtillväxten.

I de flesta fallen är kirurgiska ingrepp såsom hårtransplantationer det bästa alternativet. De kirurgiska alternativen innefattar hårsäckstransplantationer med olika metoder, (FUT och FUE) och direkt hårinplantation (DHI).

Det slutgiltiga valet beror på flera faktorer, och dessa bör du diskutera med en specialistläkare inom fältet hårtransplantation. Ingreppet med hårtransplantation kan medföra ett resultat som ser naturligt ut. Förutom transplantation kan du även utföra en skaplreduktion där en kirurg tar bort den bit av din hårbotten som drabbats av håravfall för att föra samman de tätare bevuxna områdena.

Hantering av håravfall bör ske under vägledning av professionell medicinsk personal och vara anpassad efter dig och dina förväntningar.