Fetter

Det är mycket prat om olika dieter och vad som är bäst för att må så bra som möjligt. Många av dieterna motsäger varandra. Faktum är att vi människor behöver en lagom mängd av rätt fetter för att vi ska må så bra som vi kan rent fysiskt.

Varför behöver vi fetter?

Den största anledningen till att vi behöver fetter är för att kroppen lagrar fett i fettväven som energi. Fettväven är isolerande och ger oss och våra organ skydd.

Alla celler i kroppen behöver fett för att kunna bygga och reparera celler. Det hjälper även till att tillverka olika hormon som vi behöver. Om vi inte åt fetter skulle kroppen ha svårt att ta upp och omvandla olika fettlösliga vitaminer såsom K, E, D och A.

Alla fetter ger oss livsnödvändiga, essentiella och ofta fleromättade fettsyror. Det är något som vår kropp inte producerar själv. Vi måste istället få i oss det via den mat vi äter. Många olika funktioner i kroppen påverkas av dem, bland annat, Blodets levringsförmåga, immunförsvaret och blodtryck.

Vilken mängd fett är lagom?

Fett är det näringsämnet som innehåller betydligt mer energi än några andra näringsämnen. Det är faktiskt så att fetter innehåller det dubbla mot både kolhydrater och proteiner. Om vi skulle jämföra innehåller ett gram fetter nio kalorier medan protein och kolhydrater innehåller cirka 4 kalorier.

När vi äter väldigt mycket fett kommer vi med största sannolikhet se en viktuppgång inom en snar framtid. Om du får i dig mer kalorier än du gör av med kommer du gå upp i vikt.

Det är rekommenderat att du får i dig ungefär en tredjedel av ditt dagliga kaloriintag via olika fetter. Som kvinna bör du nå upp till ungefär 70 gram medan en man ska få i sig runt 90 gram fetter.

Nyttiga och bra fetter

Väldigt många tror att fett är fett. Det finns många olika slags fetter, några av dem är bättre än andra. Bland annat så finns det fleromättat, enkelomättat och mättat fett. Skillnaden mellan dessa fetter är hur de är uppbyggda och vad de består av.

I Sverige kommer mycket av vårt fett från diverse mejeriprodukter såsom mjölk, ost, fil och smör. Alla dessa produkter innehåller mycket mättat fett och betydligt mindre fleromättat fett. Det bra fettet är enkel- och fleromättat fett och det är just de vi behöver få i oss mer utav. Minska det mättade fettet för att få en bättre livskvalitet och en minskad risk för olika hälsoproblem. Mat som innehåller bra fetter är till exempel rapsolja, nötter, fisk, olivolja och ägg.

Det finns ett slags fett som vi ska undvika så mycket som möjligt och det är transfetter. Vi bör äta så lite som möjligt av transfett och det finns oftast bara lite av det i maten vi äter. Om du vill undvika just transfett ska du äta lite mättat fett.

Vill du veta mer om de olika fetterna och varför du bör undvika vissa av dem kan du hitta väldigt mycket information genom att googla på just nyttiga och onyttiga fetter.

Omättade fetter

Det absolut vanligaste fettet i alla våra kroppar och i den mat vi äter är så kallade, triglycerider. Det är till största del fettsyror. Vi brukar dela upp den i tre olika grupper, enkelomättade, fleromättade och enkelomättade fetter. Det gemensamma namnet för enkelomättade och fleromättade fettsyror kallar vi för omättade fettsyror.

Omättade och mättade fetter är alla uppbyggda av en och samma kedja kolatomer men med olika längd – Det kan vara allt från 4 och upp till 22 kolatomer. Förutom kolatomer innehåller fettsyror både syre och väte.

Mättade- och fleromättade fetter

Det speciellt med mättade fetter är att de innehåller betydligt mer väte, det gör att själva kedjan blir stel och rak. Till skillnad från fleromättade som saknar två väteatomer. Det har istället bildats en dubbelbindning som gör att själva kedjan böjs, den kallas cis-form.

Vår kropp kan själv bilda nästan alla fettsyror från olika proteiner och kolhydrater vi får från maten. De enda vi inte kan bilda i kroppen är vad vi kallar de essentiella fettsyrorna, linolsyra och alfa-linolensyra. De essentiella fettsyrorna kallas för omega-6 och omega-3.

En del fettsyror är dock raka trots en dubbelbindning, när det händer är böjningen trans-form och inte cis-form. Det är dessa vi kallar för transfetter.

Bra och dåligt kolesterol

Under de senaste 50 åren har information om kolesterol nästan alltid varit negativ. Det har setts som något väldigt farligt för vår hälsa. Det kan dock inte vara längre från sanningen. Det finns både bra och dåligt kolesterol och de både väger ofta upp varandra.

Totalt finns det fyra olika blodfetter, kylomikroner, lipoprotein (LDL), high density lipoprotein (HDL), very low density lipoprotein (VLDL).

Nästan allt kolesterol transporteras med hjälp av LDL och då tas det upp av något som kallas makrofager som sitter i blodkärlets väggar. Det är de här kolesterolet som kan orsaka åderförfettning och kallas ofta för det dåliga kolesterolet.

Sedan finns det något som vi kallar för det goda kolesterolet, nämligen HDL. Det är det här kolesterolet som transporter överbliven kolesterol från cellerna till levern. I vår lever blir det omvandlat till gallsyror som sedan blir tömt via tarmen och gallan. Mycket av fettet som vi hittar i ägg tillhör det goda kolesterolet och är inte något dåligt som vi tidigare fick lära oss. Ägg är ett livsmedel som också är ett fullvärdigt protein, det vill säga att det innehåller alla de essentiella aminosyrorna som kroppen själv inte kan bilda.

Slutord

Om du vill må så bra som du kan via den mat du äter så ska du satsa på att äta mycket enkel- och fleromättat fett. Undvik mättat fett och transfetter så mycket som det går även om en liten mängd här och där inte har några som helst skadliga effekter.